www.var-finns-min-hund.seEfterlysningslänkar - Om migHundraser-HundcenterÅterförenad&HimmelnTill Er egen hemsidaVarför ? ? ?
"www.var-finns-min-hund.se"
Om mej




Ovan - The Ross clans ( mothers ) tartan

 

Nedan - Skrivet på en väg i Edinburghs naturhistoriska museum.

 

Se foton från mitt hem längs ner på sidan.

*****

Här under finns ett par artiklar om sajten som publicerades i tidningen Metro 08-01-24: 

"""""""""""""""""""""""""""""""

Tvååriga Vega försvann när matte, Magdalena, var ute på en sen kvällspromenad. Sjuk av oro lade hon omedelbart upp en bild på blandrastiken på sajten "Var finns min hund".

Nätet är det bästa sättet att finna allt, säger Magdalena som inte vill ha med sitt efternamn i tidningen.

Klockan fyra på eftermiddagen dagen efter hittades Vega av Magdalenas grannar. Lättnaden när Magdalena hörde Vegas skall utanför fönstret var obeskrivlig. Jag blev så glad. Alla möjliga tankar hade flugit genom mitt huvud, att någon hade stulit Vega och utnyttjat henne. Jag var väldigt orolig, säger Magdalena och ger sin Vega en jättekram.

Glöm den lilla lappen på Konsum. Nu kan du sätta ut en bild på din borttappade älskling på nätet så hela landet kan hålla utkik.

”Var finns min hund” heter en ny sajt som ska samla Sveriges alla borttappade hundar på ett ställe. Oavsett om de har försvunnit i Haparanda eller Ystad.

En hund som tappas bort i en del av landet kanske återfinns i en helt annan del. Hundtjuvar rör sig över hela landet. Det räcker inte att sätta upp lappar där man bor längre, säger Anthony Hughes som skapat sajten. Anthony var själv nära att bli av med en av sina sex älsklingar en dag.

Jag hörde att hundarna skällde väldigt ute i trädgården. När jag kom ut stod en medelålders man med en av våra hundar i famnen. Jag skrek åt honom att sätta ner hunden och då försvann han iväg i en bil.

Några dagar senare blev en annan kvinna i kvarteret av med sin hund. Anthony fick dåligt samvete. Jag misstänker att det var samma man. Men jag såg aldrig registreringsnumret på bilen. Nu hoppas jag att den här sidan ska avskräcka alla hundtjuvar. Nu vet de att det finns folk över hela Sverige som håller utkik efter hundarna. "  

Vega hittade hem tack vare sajten

Tvååriga Vega försvann när matte, Magdalena, var ute på en sen kvällspromenad. Sjuk av oro lade hon omedelbart upp en bild på blandrastiken på sajten "Var finns min hund"

Nätet är det bästa sättet att finna allt, säger Magdalena som inte vill ha med sitt efternamn i tidningen.

Klockan fyra på eftermiddagen dagen efter hittades Vega av Magdalenas grannar. Lättnaden när Magdalena hörde Vegas skall utanför fönstret var obeskrivlig. Jag blev så glad. Alla möjliga tankar hade flugit genom mitt huvud, att någon hade stulit Vega och utnyttjat henne. Jag var väldigt orolig, säger Magdalena och ger sin Vega en jättekram. Katarina Arnstad Elmblad

 

Johanna Ohlson

"""""""""""""""""""""""""""""""

***** 

2008-01-12 gjorde Arbetarbladet i Gävle ett reportage om sajten/sidan. Här under kan Ni läsa artiklarna:  

 Anthony – djurvän driver krematorium

Valbo

Kärleken till hundar fick Anthony Hughes i Valbo att starta en internetsida för försvunna hundar. På den kan drabbade hundägare gratis lägga ut bilder och beskrivningar av sina bortsprungna eller stulna hundar. Jag älskar hundar och gör det här för hundarnas skull, förklarar Anthony, som döpt sidan till www.var-finns-min-hund.se.

För honom är hunden det bästa hos människan. Det är framför allt hundens viktigaste egenskaper, ärlighet, lojalitet och trofasthet, han värdesätter högt. Egenskaper du vill hitta hos en vän eller kompis, menar Anthony, som själv har sex Malteserhundar hemma i villan och trädgården.


Driver djurkrematorium

Tillsammans med hustru Carin driver han djurkrematoriet i Forsbacka, där döda sällskapsdjur bränns på ett hänsynsfullt och miljövänligt sätt.

Jag har stor respekt för djuren, fast de är döda, och blir ofta både rörd och ledsen på jobbet, berättar Anthony. Det är smärtsamt att skiljas från ett älskat djur. Många djurägare gråter och har svårt att ta avsked ifrån sina älsklingar. Deras sorg påverkar även Anthony, som är en stor djurvän och gärna vill värna om deras välbefinnande.

Avslöjade hundtjuv

Det var en oroväckande händelse förra sommaren som fick honom att starta sin internetsajt. En tidig morgon började mina hundar skälla ovanligt mycket. Jag tittade ut genom sovrumsfönstret och fick syn på en medelålders man som lutade sig över vårt staketet och lyfte upp en av mina hundar. Jag blev arg, öppnade fönstret och skrek mycket högt att han skulle släppa ner den. Han svarade att han ville ”bara känna hur mycket den vägde”. Mannen släppte ned hunden och gick därifrån med snabba steg.

Bilen stod gömd

Jag följde honom med blicken och såg honom hoppa in i en bil som stod cirka 70–80 meter längre bort, nästan gömd bakom en granhäck. Jag var mycket, mycket nära att förlora min bästa vän Billy, som då var drygt 14 år.

Hund stals i Valbo

Samma förmiddag försvann en liten dvärghund från trädgården hon en gammal dam, några mil från Valbo. Jag mådde dåligt av detta och förstod att det troligen var samma person som jag hade jagat bort några timmar tidigare, berättar Anthony, som beslutade starta sin sida för att hindra hundtjuvar och hjälpa redan drabbade hundägare att återfå sina älsklingar.

Att stjäla en hund är att stjäla en vän..

Det är främst polisens uppgift att leta på stulna eller bortsprungna hundar, men Anthony har fått sin sida godkänd av polisens jurist, eftersom han tydligt anger att sidan är ett komplement till en polisanmälan.

Jag gör det här ideellt, betonar han. Jag gör inte reklam för något på sidan och säljer inget på den. Vill folk lämna ett frivilligt bidrag är det helt okej. Han har redan fått in sju–åtta efterlysningar på försvunna hundar.

Djurens näst sista anhalt

FORSBACKA

I djurkrematoriet i Forsbacka bränns årligen över 2 000 sällskapsdjur. Mest handlar det om hundar och katter, men även andra djur, som möss, berguvar, kungsörnar och boaormar förekommer.

Hästar och större djur ryms inte i den 1 200 grader heta specialugnen. Jag gick förfrågan om en åsna en gång, men var tvungen att tacka nej, berättar Anthony Hughes, som tillsammans med hustru Carin driver krematoriet. När ett avlidet djur kommer till krematoriet läggs det i ett frysrum i avvaktan på kremering. Det flesta djur avlivas hos veterinären, varifrån de sedan forslas vidare till krematoriet ett par gånger i veckan.


Det händer ibland att ägaren kommer ut själv till krematoriet med sitt döda husdjur. Det finns två typer av kremeringar i Forsbacka, separat och allmän.

Urna för askan.

Vid separat kremering får ägaren tillbaka askan i en liten pappurna för att själv gräva ned eller strö ut på ett utvalt ställe.


En tredjedel av hund- och kattägarna väljer att få askan tillbaka.


Vid så kallad allmän bränning läggs askan på ett speciellt ställe på Forsbackatippen, ett slags djurens egen minneslund, kan man säga. Alla djur, oavsett storlek, behandlas med stor respekt.

Klappar djuren farväl.

Anthony Hughes klappar alla djur farväl och tilltalar dem på skotska, hans hemlands tungomål. Det händer ibland att folk som begärt separat kremering av sitt djur inte orkar hämta askan. I de fallen brukar Anthony behålla askurnan i sju–åtta månader och sedan ta hem den till sin egen lilla djurkyrkogård hemma i trädgården. Jag adopterar dem i efterhand, förklarar Anthony, som trots att han ser ut som en kalrakad fotbollshuligan har ett stort och varmt hjärta, som klappar för alla djur, ned till minsta fluga och getin

Får kämpa mot gråten.

Precis som djurägarna kämpar han med gråten, när de kommer bärande med sina döda älsklingar. Jag har svårt att hålla tårarna tillbaka när de kommer med en plastback, där de bäddat åt hunden med kudde, täcke, gosedjur och små kärleksbrev.


Jag blir så rörd och deppad, så jag undrar om jag passar för det här jobbet egentligen, säger han ursäktande, medan tårarna stiger upp i hans ögon. Han måste ofta gå avsides för att dölja sin rörelse. Det minsta djur han kremerat var en minimus, bara tre centimeter lång. Askan efter den blev som askan efter ett cigarettbloss.Hans stora kärlek till djur gör att han har svårt att se djur lida.

Räddat livet på många.

Många gånger har han räddat fåglar, måsar, korpar och kajor, som råkat illa ut bland hushållssoporna på Forsbackatippen. En kråka som fastnat med båda klorna i en finmaskig potatissäck befriade han med en liten sax. En kaja som råkat dränka fjäderdräkten i rosa målarfärg tog han hem och skrubbade ren med Yes, thinner och tandborste. Den var helt groggy, men vi torkade den med hårtorken och lade den framför kaminen. Dagen efter satt den på fönsterkarmen och några dagar senare fick den komma ut. Den klarade sig, noterar Anthony belåtet.

Varje höst bedriver han hospicevård av vimmelkantiga getingar, lägger dem i ett akvarium med lite grönt och lite vatten.


Så får dom en fin sista tid, det låter crazy, men jag bara är sådan, skrattar Anthony och låter sig villigt uppvaktas av sina egna lurviga charmtroll.

Siv Berg

siv.berg@arbetarbladet.se

Tel. 026-15 93 54

"""""""""""""""""""""""""""""""  

Jag är en mycket stolt skotsk fullblods Clansman på alla 4 sidor av min familj. Mina förfäder var alla mycket stolta krigare som kämpade engelsmännen för oberoende. 
Min familjs vapensköld "McFadyen",( morfar ) familjens vapen motto lyder: "segra eller dö". Mina förfäder kämpade mot hopplösa odds sida vid sida med William Wallace annars mest kännt ut i världen som " Braveheart " i många blodiga och våldsamma strider mot Engelska armen. Särskilt från Ross klan som är min mormors och mamas flicknamn. Hundratals pojkar och män från min familj slaktades av engelska soldater i rustning, och på hästryggen. Detta är väl dokumenterat i historieböckerna. Och jag har min födelseattest för att bevisa det. Wallace klanen är våra kusiner. Mina förfäder / familj har varit soldater så länge tillbaka (dokumenterade) som nästan tusen år. 
My far var en elit soldat ( Brittiska armen ) i djunglen i Malaysia och tjänstgjorde / kämpade i 3 år 1955-1958 ( Search and Destroy = Sök och förstör ) i vad som kallas " Den Maylesiska krisen". Min farfar stred  i Sydafrika på hästryggen. Han anföl fienden med ett svärd i ena handen och häst i tyglarna i sin andra hand ( boerkriget ). Både min far och farfar tilldelades flera medaljer för tapperhet 
Lite om mig - Jag är rök och snusfri och är enligt mina bekanta/vänner en snäll och omtänksam man med en stor portion humor och socialkompetens. Jag står stadigt på jorden och har inga sociala eller ekonomiska problem.
Jag är STOR djurvän och tycker väldigt illa om människor som  inte förstår/tror djur, t.ex. hundar inte har känslor precis som vi människor har. Hundar och hästar är mina favorita djur/människor - Min sista och äldsta häst dog vintern 2011 -

Paraflygning höll jag på med 2012 - Övergick sen till motordrivet flyg. Gjorde min ultralätt/P1 pilot teori prov 2011-05-11 hos instruktören Mikael Undmark på Orsa flyggfält och blev godkänd med 88% rätt ( det krävdes 70% för att bli godkänd ).  Se foton på sidan här till höger ( gråa fältet ) som heter " Mina Hobbys "